3 har blivit 2

Jag förstår det inte. Det är helt ofattbart.
Det är så fruktansvärt orättvist!

Min lilla Theodor har lämnat oss, 5 månader och 10 dagar gammal.
Han var frisk, pigg och glad. Lycklig att få leva sitt liv tillsammans med sina systrar.

Jag hittade honom sent på kvällen. Han fick en mycket hemsk och smärtsam död.
Att få se Theodor ligga där, med ett halvt uppätet ansikte, är en bild som länge kommer finnas kvar i mitt huvud.
Han var fortfarande mjuk och varm,
vilket innebär att han inte hade legat där i mer än 10min.

Hade jag varit där 10min tidigare hade han varit vid liv.
Det gör så ont att veta.

Det är jobbigt att gå ut till de andra och se dom sitta där, utan Theo.
Jag känner sånt otroligt medlidande. Tårar rinner ner för kinderna.

Vad är meningen med det här??
Jag önskar att allt bara var en enda stor mardröm.. =(